Jul · Okategoriserade · Vardagsminnen

En dutt till vinst och schackmatt – julen 2022

Så har julen 2022 passerat och vi har skapat nya minnen.

Uppesittarkvällen, kvällen innan julafton har blivit en del av hela traditionen. Vi plockar fram skumtomtar, pepparkakor, choklad, popcorn och annat sockersött. Tänder levande ljus och julgranen, sen duttar vi. Barnen älskar det, vi älskar det. Inga miljoner rikare, men Milton duttade fram hela 100kr i vinst, lilla turgubben.

Sen var den äntligen här, julaftonsmorgon. Barnen rusade upp till julstrumporna och slet upp paketen i sängen så vi fick plocka julpapper bland kuddarna flera dagar efteråt. Efter paketöppning åt vi långfrukost framför allra sista avsnittet av julkalendern.

Medans Jack och Minelle sen tog en liten julaftonspromenad med Love så färdigställde jag och Milton hans julklapp till lillasyster. Han hade själv bestämt sig för att måla ett hjärta, klippa ut i tyg och sy en liten påse/väska av det. Så gulligt att man spricker.

Efter lite piff och val av julkostym var det dags för årets familjefoto vid växthuset. Barnen måste hört min önskan till tomten, det där med snälla barn, hihi, för utan protester trots kyliga minusgrader så fick vi en genuin och mysig bild på oss alla. Love däremot, ja, inget stoppar honom från att äta snö.

Sen var det dags för julfirande och födelsedagskalas (min mammas födelsedag!) hos mormor och morfar, alltså mina föräldrar och gammelmorfar. Med kalle och hans vänner, glöggfika, julbord och en riktig julidyll. Deras hem är som gjort för att fira jul i.

Ska vi plocka av HEEEELA bordet innan vi ska öppna klapparna?

Den lååååånga väntan på tomten och klappar.

Alla var med och öppnade klappar. Det där med att slita upp paketen var något som frallan Lexi också hade övat väl på.

Medans andra var lite mer försiktiga i sitt öppnande.

Julafton i en bild. Nöjda barn på golvet, med en hög av nya julklappar att utforska.

Mini-ingenjören Milton nöjdare än nöjdast. Legobygget var igång och fokuset var ett faktum.

Första julen med vår alldeles egna, finaste julehund, Love. Tror han ger det fem av fem, så länge den där rödklädda med långt skägg håller sig på avstånd, ouhf, han var läskig han.

En som ivrigt väntade på tomten, och den andra glatt ovetandes om vem barnen höll span efter. Minelle satt länge och väl nöjd och spelade schack med sin mormor, som att hon aldrig gjort annat.

Schackmatt, mormor.

Efter timmars legobyggande och sjungande i sprillans ny mikrofon pulsade vi sen hemåt i snön. Tur vi bor nästgårds när julklappssäcken hemåt var tyngre än när vi kom. Väl hemma somnade barnen gott i knät, i soffan och till avsnittet med julefirande hos ”Svensson, Svensson” en sann klassiker. Dagen därpå laddade vi om för julafton nummer två hos farmor och farfar, med kusinerna.

Tack julen 2022, du blev ett riktigt fint barndomsminne att sätta bo i mina barn. Nu njuter vi av jullov och sista dagarna av året 2022.

Jul · Okategoriserade

Nissebo och bra valla

Inlägget innehåller reklamlänk

Jag vill pausa tiden, njuta lite extra över julens magi och vad den gör med barnen i den åldern de befinner sig i nu. Den perfekta julmagi-åldern, 7 och 4 år. Jag älskar hur de liksom aldrig ens tänkt någon annan tanke än att faktiskt Nissen springer runt här hemma på nätterna och gör lite bus, eller att tomten faktiskt gjort de där stora fotspåren som synt till på verandan.

Det är väl självklart.

Och oj vad vår frys är full i små gullelappar där det står både önskningar och fina teckningar som Milton önskar att Nissen tar med sig och visar tomten och hans järngäng i verkstan, för det har han hört, att man via frysen kan skicka direkt till Nordpolen.

Och allt som är miniatyr tillhör Nissen, t.om skidorna som mamma gjort, det är klart att han använder de också på alla de vakna nätternas påhitt. Var och varannan dag följer småpyssel hem från förskola och skola, små glasspinnetomtar, frigolitänglar med bomullshår, glittriga pappersgranar och paljettklädda teckningar. Endel undangömda bakom ryggen, för att snabbt smusslas in för att så omsorgsfullt slås in av små händer, med snudd på ett överflöd av tejp och massor av fina snören och en lapp med den allra gulligaste krokiga handstil:

God jul mamma & pappa, önskar Milton

Nu förstår jag när man hört talas som att det där jul-pirret man hade som barn, återkommer när man själv får barn. Jag älskar julmagi och vad den gör med mina barn.

Miniskidorna till fler eventuella Nisse-åkare finns att köpa här.

DIY · Jul · Okategoriserade · Pyssel / DIY

Strumpor för de stora julklapparna

Förra året sydde jag en varsin julstrumpa till barnen, i oktober. Tidigt förberedd för de stora julklapparna som kanske trillar ner på julaftonsmorgon. I år tänkte jag utöka den ”lilla” strumpsamlingen med XL-sockor till resterande familjemedlemmar. Så jag började med det tredje, lite hårigare barnet…

Vår lilla vovsing Love såklart! Jag målade upp en egen liten form till honom, ett hundben. Om det är just hundben som kommer att få ta plats i det återstår och se, men nu finns det iallafall plats för mängder av de, eller ett dussintals nya bollar kanske?

Namnen har jag broderat med stjälkstygn. Så nu återstår bara två megastumpor till mor och far i huset, vi får väl se om de hinns med innan denna julen, annars får vi låna ett par raggsockor och satsa på nästa.

Jul · Okategoriserade

Sådär meningslöst och precis det man behöver

Julen kan upplevas stressig, en ”att göra lista” som ska betas av. Jag försöker att hålla den listan kort. Ett tips är ju att faktiskt tjuvstarta redan i november, plocka fram lite pynt då och då, dag för dag, för att bara hinna njuta av det i december. Och använda december mer till umgänge och de sysslor man faktiskt vill prioritera.

Och att ha ett mindset att det som hinns det hinns, och det som inte hinns – det försöker man hinna nästan år, när julen kommer igen.

En sak som varje jul finns med på min ”att göra lista”…. Eller nej… vet ni vad? låt oss kalla det önskelista istället? Saker jag önskar hinna med innan jul, en av de saker är att lacka sigill på paketen. Något jag inte tagit mig tid till de senaste jularna, men tänk att i år blev det av.

Älskar dessa, egentligen helt meningslösa, men ack så mysiga detaljerna. Barnen var otroligt intresserade av det lilla påhittet även de. De fick inte själva lacka såklart, är rädd att de skulle stämplas fingrar hejvilt, men de fick vara med och välja motiv på sigillstämpel.

Det stora paketet ska få en kungakrona och det lilla en snöflinga.

Ett otroligt rogivande och mysigt julstök må jag ändå säga, precis lagom.

Jul · Okategoriserade · Vardagsminnen

Att stilla längtan och ivret en smula

Är det något jag älskar så är det presenter. Både att få och ge. Juletider är ett perfekt tillfälle att lyfta just det intresset, visst? Vilken tur jag har som har fyra raringar som gärna ställer upp på uppdraget att skämmas bort lite extra, här hemma.

Hunden ingår såklart i den gullekvartetten. Ett paket varje advent. Det har dessutom visat sig att han älskar paket, visst är han väl som klippt och skuren i denna familj, vår lilla adoptivhund? Vart ändå lite nervös över att låta de hänga i perfekt knycka-paket-höjd för en hund (speciellt eftersom några av de luktar väldigt gott och ätbart..), men han har faktiskt inte rört de alls, tills jag säger:

Ska vi öppna ett paket Love?

Då skuttar han fram och börjar nosa bland alternativen.

Min kära man har såklart också en alldeles egen adventskalender även han såklart. Inte knyckt en enda han heller, haha. Mer är de advent som passerat hittills då.

Men barnen då? De har lyxvarianten. Ett paket varje dag under hela december, fram till julafton.

Jag och min bror hade en sådan under vår uppväxt och det är faktiskt min gamla broderade kalender som nu mina barns paket hänger i, hur häftigt? Den broderade kalender har min mormor gjort. Ett konstverk i sig verkligen.

Varma och bubbliga minnen som väcks när jag ser den där korsstygnsbroderade tomten, hur vi smög upp tidigt på morgonen för att leta reda på dagens siffra och slita upp det lilla paketet. Innehållet ofta ganska oviktigt, bara känslan att få ett litet paket, varje dag, stillade liksom längan och ivret inför julafton en smula.

Nu upplever mina barn samma varma och mysiga känsla. Den är succé, det vill jag lova. Alla timmar jag la på att hitta passande presenter, som inte fått kosta för mycket, inte fått vara för olika men inte lika, halvt omöjliga att slå in trots fler hundratals meter tejp osv osv. Värt det, varje sekund.

Jul · Okategoriserade

Låt oss dyka ner i det tomteröda

Jag har fått mig en alldeles egen nisse. För är det någon som är tokigare i jul än mig så är det min alldeles egna son. Tomteluvan på huvudkudden än hans, som han somnade med kvällen innan. Låg så himla gulligt kvar på morgonen därpå när jag skulle bädda, att den var tvungen att förevigas med en bild. Min egna lilla lillnisse, vill andas jul dygnet runt, allra helst från tidig oktober om han fick välja. Syrran verkar helt klart gå i samma fotspår även hon.

När jag smög (okej, mer släpade för att vara realistiskt beskrivande) fram vår julelåda, så var båda barnen snabba med att dyka ner och gotta sig bland tomteröda vimplar, udda ljusstakar och någon enögd tomte som tappat det andra ögat under vistelsen på vinden.

I år ska jag nog hålla ner på småplocket lite. Inte ha sån ”plottrig” jul

-Sa jag till Jack kvällen innan, när vi pratade om att kicka igång julen här hemma

Klipp till mina små nissar som går lös på julelådan och samtidigt som de nynnar på julsånger strösslar ut tomtar och pynt. Det blir visst en plottrig jul i år. Har man små juletokiga barn så får det bli så. Och det är ju trots allt väldigt mysig med tomtar och granar i varje vrå.

Jul · Okategoriserade · Pyssel · Pyssel / DIY

Tomten med skägget

Julen, pysslets stora högtid. Det är därför jag startar min jul tidigt varje år (mitten av november) för att kunna hinna med att pynta och pyssla- utan stress. Så i år har det bland annat blivit nya julstrumpor till barnen och tomtar med långt skägg.

Denna tomte önskar sig lite skäggbalsam i sin strumpa

I hela mitt liv har jag aldrig lyckats hitta en strumpa som en tillräcklig, så…

Ska jag vara ärlig så blev strumporna faktiskt färdiga redan i slutet av oktober. Jag var osäker på hur lång tid det skulle ta att sy och brodera färdigt, så för att vara på den säkra sidan så började väldigt tidigt. Alltid är ju julstrumporna för små för julklapparna så nu gjorde jag två egna i storlek XL. Får se om jag kanske gör en varsin även till mig och Jack.

Så även en tomte med långskägg fick flytta in denna julen. Den skapade jag med lite garn och filttyg. Finns en närmre beskrivning här om ni är nyfikna på att veta mer.

Jul · Milton · Minelle · Okategoriserade · Vardagsminnen

Julmarknad i riktigt Pippi-anda!

Ska man gå på en riktigt Pippi Långstrump-julmarknad så ska man besöka Noras julmarknad. De gamla husen, marknadsstånden med både karamellstrutar, hantverk, kransar och glögg bidrar verkligen till den där riktig julkänslan. I lördags besökte vi Nora i bitande kyla, åt en nybakad munk framför brasan och njöt av julen.

Minelle fick syn på de julfina hästarna med glitter i svansen och jultäcke över ryggen. Man fick välja mellan Busiga Harry och morotsälskande Sandra.

Valet var självklart – Man kan alltid lita på någon som älskar morötter, tyckte Minelle.

Och världens bästa storebror (som ser lagomt road ut på bilden, haha) följde med runt som hejarklack, trots iskalla fingrar och fötter.

Den årliga pepparkaksomröstningen. I Noras olika butikers skyltfönster skymtar man pepparkakshus i olika former och design, som man sen får lägga sin röst på, vilken som är allra vackrast.

Det finns så många små guldkorn till butiker i Nora. Mina favoriter är byggnadsvårdsbutiken och diversehandeln, som jag självklart fyndade i även denna gång.

Efter att kinderna blivit alldeles rödrosiga av friskluft och kylan gick vi sen in på matbutiken, värmde oss lite och köpte med lite lussekatter, lördagsgodis och julskinka för att åka hem och mysa till en julfilm. En lördag som jag spar långt in i hjärtat!

Jul · Okategoriserade

Adventmys på torpet

Årets startskott har gått, julmyset är igång! Varje år anordnar Katrin adventsmys i grannbyn. Då pyntar hon sitt lilla torp på gården och bjuder i en lokal butik som får komma och sälja lite julpynt och blommor.

I år var inget undantag, hon hade bakat gofika, tänt upp kaminerna som sprakade mysigt och kaffet smakade ljuvligt. Det är svårt att inte bli inspirerad, så då har startskottet går och pyntandet här hemma är igång. En otroligt mysig tradition.

Jul · Okategoriserade · Växthus · Vinter

Pynta Novent blev lite advent…

I måndags gick jag och lill-loppan ut för att binda kransar till växthuset. Eller ja, kransbinderiet stod jag för och Minelle stod för plocket av krukor, hinkar och spadar, total ommöblering i växthuset efter att hon fick feeling.

Hur som helst så var tanken att kransarna kunde bli lite ”novent-pynt” ni vet när man smyger igång med lite mer vintrigare typ av pynt, för att man ivrigt allra helst vill förbereda inför kommande advent och jul.

Så kransar med lite granbarr, det var planen. men när kransarna väl var färdiga och hang på plats så kikar jag in i växthuset och sneglar lite på kälken som jag förvarat därinne….

Den skulle nog bli fin här, bredvid, ska bara ställa dit den och baraaaa prova lite…. Fint! Undrar hur det blir med röda band i kransarna?…. In och leta upp det röda sidenbandet.

Sen fick det liksom hänga kvar så. Advent är ju bara runt hörnet, så det gör väl inget att vi julat till det ute vid växthuset, visst?

Morgonen efter så kom första snön! Julkänslan kom som på posten, att titta ut på växthuset var en fröjd! Tyvärr har det nu regnat bort, men jag hann iallafall ut och föreviga snön på lite bilder. Och tills nästa dust med snö kommer – då står växthuset redo.