
Vår älskade sommarflicka. Fyra år sedan den där stilla men ack så varma natten i juli. 2018, Sverige bestod av VM-feber och glödande skogsbränder. Men vår sommar blev en av den mest minnesvärda någonsin på grund av något helt annat, pågrund av dig, Minelleskling. Fyra år sedan du valde att äntra världen fort som attan, när du väl hade bestämt dig, efter att vi väntat otroligt länge, flera flera dagar efter beräknad ankomst.

Fyra år. Och framtida storfotograf. Sen hon fick en leksakskamera i plast, ett medskick i en Disney prinsess-tidning så har hon fotat, garanterat tusentals, bilder på allt, allt från crusingbilar på stan, till Pippi på Astrid Lindgrens Värld, ”foton” som ingen någonsin kommer att se resultatet av tyvärr.
Men så fick hon nu en alldeles egen riktig kamera som ger riktiga bilder. Kan ni förstå lyckan. Även för oss, att äntligen få ta del av det hon tycker är viktigt att få på bild.

Tillsammans med knotten och myggen och efter läggdags för barnen, kvällen innan kalas så gick jag & Jack ut i trädgården för att förbereda en liten överraskning hon skulle få se efter frukosten morgonen därpå. Vi överraskade henne med en alldeles egen Hoppetossa, med mängder av sand att gå loss i.
En buffé av sandglass, sandtårta och sandpizza har serverats hela helgen!

Självklart gjorde vi också en namnskylt till skeppet. Inga tvivel om vem en av favoritkaraktärerna är hos fyraåringen.

Hoppetossa kvalade sig snabbt in bland toppen av favoritleksakerna här hemma, både hos den stora och lilla piraten.

Jag älskar barnens födelsedagar nu när de börjar förstå innebörden av de på riktigt. Man får liksom återuppleva det där pirret igen. Nu är vår minsting fyra år. Så stor och så liten. Min älskade, Minelleskling.