Mammor med bihang Turné

Är det någon gång jag glömmer bort att jag är mamma, så är det dagarna innan morsdag. Man knåpar och planerar inför firande av både min egna mamma och svärmor… när ska vi fira henne, vart, och vad ska man ge som present?…. Tills Jack påminner mig om att vi faktiskt ska planera in ännu ett till firande i kalendern. Ja men just, mina egna barn vill ju fira mig också. Så vi körde på en hel morsdaghelg, och såg till att det blev firande av alla mammor.

Barnen (med lite hjälp av sin pappa) överraskade med liten turné till Grythyttan för finmiddag och ljummet sommarkvällstrosande på de vackra kullerstensgatorna.

Men det här ser ju exakt ut som Madickens gator

Beskrev Milton det så fint.

Så mycket fin inspiration jag får av att åka till dessa fina, gamla områden/städer/byar och bara strosa. Sen åkte vi vidare till närmsta affär för att ladda upp godispåsarna till finalen av Masked singer. En maxad panglördag med andra ord.

Morgonen därpå väcktes jag med frukost på sängen, fina småhandsmålade och pysslade presenter samt en drömbok.

När nästa mor skulle firas åkte vi kollektivt, mammor med bihang på turné, i mormor och morfars fina gamla Folkabuss. På vägen hann vi både se älgar (på exakt samma ställe som förra året på morsdag) och spela spel. Det har blivit en mysig tradition att tillsammans åka till Slusscafét i Bjurbäcken för lite fika, innan vi drar vidare till Pelargonmuséet i Niklasdamm.

Väl tillbaka från turnén såg vi till att även svärmor firades rejält med middag och blommor. Fin helg ♡

Övervåningens återkomst

Inlägget är i betalt samarbete med Strömshaga

Så många jular, ”after-julbord-häng” och andra myskvällar jag har spenderat här, när farmor och farfar bodde i detta huset. Trots det så har det här stora rummet på övervåningen varit vårt minst använda sen vi flyttade in för 9 år sedan. Det har i etapper genomgått stora förändringar under dessa åren. När vi flyttade in var hela taket furu, hela golvet var klätt i en illröd heltäckningsmatta och i hörnet stod en mörkbrun bar. En grotta. Jag önskar så att jag lyckas leta fram ett gammalt foto i gömmorna någon dag, så ska ni få se skillnaden. kontrasterna är stora.

Men nu, nu äntligen har vi hittat hem vad det gäller möblering, detaljer, färg och mys i detta rum.

Rummets syfte och fokus är enkelt: mys! Med plats för många gäster men också perfekt för en filmkväll med bara familjen. Här finns både TV, filmprojektor, TV-spel, ett helt skåp med brädspel och pussel, böcker och tidningar.

Som upplagt för just mys, visst?

Men för att även skapa stämningen krävs också en hel del mysig inredning och detaljer. Tacka vetja Strömshaga!

Lampan, spegellampetten på väggen, kroklisten, filten/pläden och fotogenlampan är alla från Strömshaga (och finns att köpa i deras webbutik Baldershage). Lampan har ett skruvfäste längst ner, så den kan man skruva fast och placera enkelt lite vart som helst, som på ett armstöd, perfekt läslampa. Tänk att tända alla ljus och fotogenlampan, krypa upp där i hörnet med filt och en bok en regnig höstdag i oktober, mysets mys. Men först hoppas jag på många mysiga bio och spelkvällar här i sommar.

Älskar den lilla volangkanten på denna kurviga vas! Tänk att få fylla den med trädgårdsbuketter i sommar. Kan riktigt se dahliorna svämma över i den sommartid och till jul fylla den med amaryllis på stjälk, så fint!

Här hemma brottas vi fryslortar om filtarna, så minst en i varje rum är ändå rimligt. Ett plus är när de är sådär snygga att de dessutom blir en extra inredningsdetalj.

Nu har vi hängt här uppe mer än någonsin efter att vi fick iordning här. Fredagskvällarna med masked singer spenderas här, biovisning av senaste Lassemaja sågs här, när barnen vaknar tidigt smyger de upp hit och kollar på barnprogram, älskar att rummet får den uppmärksamhet som det förtjänar. Jag hoppas att detta kommer ge även after-julborden och spelkvällarna ett uppsving igen, en gång för alla. Här finns plats för massa umgänge som ni ser.

Första Maj, minus damråttor plus sippor

Välkommen maj. Efterlängtad, hoppfull och aningen spännande. Valborg igår fick snabbt ändrade planer eftersom minstingen i familjen fick hög feber och sov hela långa dagen.

På kvällen tände vi istället ljus, myste i biorummet på övervåningen och plöjde många avsnitt av nya favoritserien ”drömslottet”.

Otroligt inspirerande serie, även om vår egna dröm inte är ett renoveringsprojekt i form av slott på 48 rum i Frankrike, men kreativa människor med stora drömmar och som vågar kasta sig ut och följa drömmarna oavsett vad andra tycker, är alltid inspirerande.

En extra dag ledig på helgen dessutom, vilket har varit riktigt skönt och att majs allra första dag bjöd på oväder gav då ett ypperligt tillfälle att göra sig av med en del av dammråttorna här hemma. Nystädat och redo för värme och vår. De färska blommorna på bordet räddade jag och Minelle från ovädret igår. Sipporna från gården.

Det är snart exakt 9 år sedan vi flyttade in i Villa Gråbo och då fanns inga vitsippor på gården. Jag visste att jag i framtiden ville ha tidiga vårtecken att leta efter på gården, tillsammans med mina framtida barn gå skattjakt efter de tidiga blommorna i gömmorna, bland torkade löv och gräs. Jag grävde då upp ett gäng från mina föräldrars äng av vitsippor och bäddade ner i jorden strax intill vår häck.

… igår, 9 år senare, plockade jag en hel bukett tillsammans med min dotter. Tänk vad häftigt ändå. Att gården gett oss så mycket under dessa 9 år. Något som verkar så simpelt som en liten bukett trädgårdsblommor, men som är så mycket mer.

En dutt till vinst och schackmatt – julen 2022

Så har julen 2022 passerat och vi har skapat nya minnen.

Uppesittarkvällen, kvällen innan julafton har blivit en del av hela traditionen. Vi plockar fram skumtomtar, pepparkakor, choklad, popcorn och annat sockersött. Tänder levande ljus och julgranen, sen duttar vi. Barnen älskar det, vi älskar det. Inga miljoner rikare, men Milton duttade fram hela 100kr i vinst, lilla turgubben.

Sen var den äntligen här, julaftonsmorgon. Barnen rusade upp till julstrumporna och slet upp paketen i sängen så vi fick plocka julpapper bland kuddarna flera dagar efteråt. Efter paketöppning åt vi långfrukost framför allra sista avsnittet av julkalendern.

Medans Jack och Minelle sen tog en liten julaftonspromenad med Love så färdigställde jag och Milton hans julklapp till lillasyster. Han hade själv bestämt sig för att måla ett hjärta, klippa ut i tyg och sy en liten påse/väska av det. Så gulligt att man spricker.

Efter lite piff och val av julkostym var det dags för årets familjefoto vid växthuset. Barnen måste hört min önskan till tomten, det där med snälla barn, hihi, för utan protester trots kyliga minusgrader så fick vi en genuin och mysig bild på oss alla. Love däremot, ja, inget stoppar honom från att äta snö.

Sen var det dags för julfirande och födelsedagskalas (min mammas födelsedag!) hos mormor och morfar, alltså mina föräldrar och gammelmorfar. Med kalle och hans vänner, glöggfika, julbord och en riktig julidyll. Deras hem är som gjort för att fira jul i.

Ska vi plocka av HEEEELA bordet innan vi ska öppna klapparna?

Den lååååånga väntan på tomten och klappar.…

Alla var med och öppnade klappar. Det där med att slita upp paketen var något som frallan Lexi också hade övat väl på.

Medans andra var lite mer försiktiga i sitt öppnande.

Julafton i en bild. Nöjda barn på golvet, med en hög av nya julklappar att utforska.

Mini-ingenjören Milton nöjdare än nöjdast. Legobygget var igång och fokuset var ett faktum.

Första julen med vår alldeles egna, finaste julehund, Love. Tror han ger det fem av fem, så länge den där rödklädda med långt skägg håller sig på avstånd, ouhf, han var läskig han.

En som ivrigt väntade på tomten, och den andra glatt ovetandes om vem barnen höll span efter. Minelle satt länge och väl nöjd och spelade schack med sin mormor, som att hon aldrig gjort annat.

Schackmatt, mormor.

Efter timmars legobyggande och sjungande i sprillans ny mikrofon pulsade vi sen hemåt i snön. Tur vi bor nästgårds när julklappssäcken hemåt var tyngre än när vi kom. Väl hemma somnade barnen gott i knät, i soffan och till avsnittet med julefirande hos ”Svensson, Svensson” en sann klassiker. Dagen därpå laddade vi om för julafton nummer två hos farmor och farfar, med kusinerna.

Tack julen 2022, du blev ett riktigt fint barndomsminne att sätta bo i mina barn. Nu njuter vi av jullov och sista dagarna av året 2022.

Att stilla längtan och ivret en smula

Är det något jag älskar så är det presenter. Både att få och ge. Juletider är ett perfekt tillfälle att lyfta just det intresset, visst? Vilken tur jag har som har fyra raringar som gärna ställer upp på uppdraget att skämmas bort lite extra, här hemma.

Hunden ingår såklart i den gullekvartetten. Ett paket varje advent. Det har dessutom visat sig att han älskar paket, visst är han väl som klippt och skuren i denna familj, vår lilla adoptivhund? Vart ändå lite nervös över att låta de hänga i perfekt knycka-paket-höjd för en hund (speciellt eftersom några av de luktar väldigt gott och ätbart..), men han har faktiskt inte rört de alls, tills jag säger:

Ska vi öppna ett paket Love?

Då skuttar han fram och börjar nosa bland alternativen.

Min kära man har såklart också en alldeles egen adventskalender även han såklart. Inte knyckt en enda han heller, haha. Mer är de advent som passerat hittills då.

Men barnen då? De har lyxvarianten. Ett paket varje dag under hela december, fram till julafton.

Jag och min bror hade en sådan under vår uppväxt och det är faktiskt min gamla broderade kalender som nu mina barns paket hänger i, hur häftigt? Den broderade kalender har min mormor gjort. Ett konstverk i sig verkligen.

Varma och bubbliga minnen som väcks när jag ser den där korsstygnsbroderade tomten, hur vi smög upp tidigt på morgonen för att leta reda på dagens siffra och slita upp det lilla paketet. Innehållet ofta ganska oviktigt, bara känslan att få ett litet paket, varje dag, stillade liksom längan och ivret inför julafton en smula.

Nu upplever mina barn samma varma och mysiga känsla. Den är succé, det vill jag lova. Alla timmar jag la på att hitta passande presenter, som inte fått kosta för mycket, inte fått vara för olika men inte lika, halvt omöjliga att slå in trots fler hundratals meter tejp osv osv. Värt det, varje sekund.

Trädgårdsfika

Tänk att flytta ut ett bord och två stolar kan vara lite av ett vardagsäventyr med barn. En av många fina sidor att ta efter hos barn, att det lilla i vardagen kan i det stora hela göra stor skillnad på livet. Barn är väldigt tacksamma. Och äventyrliga, smått som stort.

Kom, vi tar en fika i trädgården!

Bara meningen innefattar ”fika” så är de inte sena på att haka på, mina barn. Men lite extra spännande blev det på en helt ny plats. En solig sådan, med sjöutsikt.

Cafésetet har fått stå kvar där, tänker att det absolut kan bli flera tillfällen just där. Alldeles perfekt nu, innan det blir alldeles för varmt för att sitta mitt i solen. Då flyttar vi in ett snäpp – till växthuset, där är det varmt men iallafall skugga om man sitter på ena sidan av växthuset.

Hej hej Spexarn! Medans Milton ofta skippar att vara med på bild helt och hållet nuförtiden, så tar Minelle istället tillfälle i akt. Gärna med någon fin grimasch eller gest. och alltid med favoritgummistövlarna på.

Brända kanter och D-vitamin

Februari är vändningens månad, det är då det vänder på riktigt. Ljuset är tillbaka, man börjar verkligen märka av att eftermiddagarna blir längre. Solen hittar ofta ut ur molnen igen och till skillnad från den långa startmånaden på året så swishar februari förbi med sina ynka 28 dagar.

Helgen som gick lade vi alla tänkbara ”to-dos” åt sidan, tog oss utomhus hela dagarna och lapade i efterlängtad D-vitamin. Vi lapade även i oss grillade våfflor, de allra första från Jacks julklapp.

Det var en konst att få till de små hjärtanen. Eldvarmt grilljärn var nog det viktigaste i receptet. Men jisses alltså, mat gjord över öppen eld, ute i friska luften, den smakar godare än någonsin.

Såhär nöjd ser man ut efter en aningen för bränd våffla, lite smått kamouflerad med en deciliter jordgubbssylt. Lillfisan åt våfflor för glatta livet även hon, med minst lika många marshmallows till efterrätt. Vi ropade även ner grannarna (min mamma & pappa) som också fick lite våffla & korv från öppen eld. Livet i februari hörni, det är fint det.

En måndag med sylt och is

Med en påse syltkakor i väskan, ett par fodrade kängor på och med stativet uppslängt på ryggen vandrade vi iväg i skogen denna måndagseftermiddag. Vi har pratat om att gå iväg en skogstur för att försöka hitta det där vattenfallet sen förra sommaren, men just denna gråtrista måndag blir perfekt tyckte vi.

Vattenfallet var så vackert. Häftigt det där hur delar är helt frysta medan vattnet riktigt forsar strax bredvid. Som att det inte vore nog så bjöd himlen så vacker solnedgång lagomt tills vi skulle tassa hemåt på isen.

Måndagar är vanligtvis inte my cup of tea, men denna måndagen sörplade jag i mig för glatta livet

Sån himla fin måndag, en måndag mitt i vardagen.

Julmarknad i riktigt Pippi-anda!

Ska man gå på en riktigt Pippi Långstrump-julmarknad så ska man besöka Noras julmarknad. De gamla husen, marknadsstånden med både karamellstrutar, hantverk, kransar och glögg bidrar verkligen till den där riktig julkänslan. I lördags besökte vi Nora i bitande kyla, åt en nybakad munk framför brasan och njöt av julen.

Minelle fick syn på de julfina hästarna med glitter i svansen och jultäcke över ryggen. Man fick välja mellan Busiga Harry och morotsälskande Sandra.

Valet var självklart – Man kan alltid lita på någon som älskar morötter, tyckte Minelle.

Och världens bästa storebror (som ser lagomt road ut på bilden, haha) följde med runt som hejarklack, trots iskalla fingrar och fötter.

Den årliga pepparkaksomröstningen. I Noras olika butikers skyltfönster skymtar man pepparkakshus i olika former och design, som man sen får lägga sin röst på, vilken som är allra vackrast.

Det finns så många små guldkorn till butiker i Nora. Mina favoriter är byggnadsvårdsbutiken och diversehandeln, som jag självklart fyndade i även denna gång.

Efter att kinderna blivit alldeles rödrosiga av friskluft och kylan gick vi sen in på matbutiken, värmde oss lite och köpte med lite lussekatter, lördagsgodis och julskinka för att åka hem och mysa till en julfilm. En lördag som jag spar långt in i hjärtat!

Mini-konstnärer

Inlägget innehåller reklamlänkar för Åhlens

När barnen ville måla med vattenfärg så konstaterade jag och Jack – vi sätter oss utomhus! Friskluft, härligt och mindre kladd att ta reda på. Resultatet blev hur mysigt som helst. En filt, lite vatten, penslar och färg så vart sommarlovsaktiviteten en succé!

Här mamma, här har du Ernst (Miltons urgulliga namn på Ash i Pokemon) och Pikachu, visst ser du de röda kinderna?

Självklart gör jag det. Det är underbart nu, när han gör målningar från idéerna i sitt egna huvud och man själv kan tolka de, med hjälp av lite fantasi och vissa självklara detaljer. Så himla fint.

Tips på världens bästa vattenfärger till småkonstnärer – jumbofärger! Här från Åhlens (klickbar reklamlänk)

Det är så rofyllt att sitta och måla tillsammans med barnen. kravlöst och kreativt.

Milton ville spara allas teckningar och ha en utställning senare i sommar. Kanske skulle vi styra upp en – barnen får vara med och bestämma lite tilltugg, något festligt att dricka i tjusiga glas och skicka ut handskrivna inbjudningskort till släkt och vänner. Så får de baskemig bli!

Minns ni när man fick gå lös på alla färgade papper i skolan? En dröm! Att måla med vattenfärg på de olika kulörerna på papper gör plats för ännu mer kreativitet och skapande hos barnen, här finns ett block på 1 kg (!) färgade papper på Åhlens (klickbar reklamlänk). Bara att låta kreativiteten flöda!

Minelle satt still i säker mer än 2 timmar. Valde omsorgsfullt ut färger, lite vatten, blandade egna färger, tog lite mer vatten.

Detta blir ett moment att minnas

Tänkte jag, när barnen satt stilla koncentrerade bredvid mig i skarnet, penslande på varsitt konstverk. Pappan i huset alldeles bredvid i skarnet, mekande på en sladd i bilen, med perfekt utsikt över barnens konstverk. Ett sommarminne att titta tillbaka på. Så enkelt och så himla fint.