Kök för kurragömma och nostalgi / Före & Efter

Minns ni mitt tidigare inlägg jag skrev för någon vecka sedan? Om att vi renoverat vårt hem till vårt, men ändå bevarat mycket nostalgi, minnen och själ i huset. Jag fann några fler bilder från när min farmor och farfar bodde här, som jag tycker visar det väldigt bra. Köket är desamma, samma bakbord som farmor alltid knådade och mjölade vid, på det årliga pepparkaksbaket, det lilla ”kryphålet” under diskbänken som var perfekta gömstället för kurragömma går fortfarande utmärkt att klämma in sig i.

Samma kök, men med ny prägel, vår prägel.

Köksstommen är precis den samma som min farmor och farfar satte in någongång på 70-talet, i massivt trä, även beslagen är desamma. Vi har målat om köket i den ljuva, lena, gröna nyansen. Kaklet har bytts ut mot pärlspont och golvet till ett klassiskt skurgolv. Vi gallrade några några skåp längst in i hörnet och byggde hörnskafferi (ytterligare ett prima ställe för kurragömma, tjohej!)

Vi är faktiskt lite malliga över att lyckas balansera renoveringarna på detta sätt, att skapa ett ”nytt rum” men använda väldigt mycket av det vi redan har, ett genomgående mål i alla våra renoveringar här i Villa Gråbo. Nostalgin, ekonomin och miljön är nog mallig även den.

Nostalgin i minnena… och under trägolvet

Ibland kan jag finula och fundera på om vi var lite för snabba med att renovera här hemma. Renoverade vi bort nostalgin? Känslan av farmor och farfar, som bodde här innan. Men så snubblade jag över dessa bilder. De är fotade precis innan vi flyttade in, när jag och Jack strosade runt, fantiserade och drömde om hur vi skulle inreda när vi bara några veckor senare skulle få tillträde.

Nostalgin finns kvar, det är så tydligt samma hus fortfarande, men nu vårt hem. Jag hade inte trivts lika bra om vi inte gjort dessa förändringar på hemmet som vi gjort, det hade liksom legat och skavt, eftersom det tidigare inte var vår stil alls. Men en underbar känsla att ha dessa bilder bevarade, både för att kunna se förändringen vi gjort och för att titta tillbaka och bli lite varm i magen av nostalgi.

Tänk att det är vårt hem. Tänk att vi fick tillfälle att ta över min farmor och farfars hus, det huset. Ett helt hus och gård att rå om.

Fortfarande ett nyp-i-armen-moment i livet.

Tänk att det gått flera generationer i den trappen. Att min pappa kom springandes nerför den trappen varje morgon som barn, efter en natts sömn i det rum som nu tillhör min son. Den trapp som jag, min bror och mina kusiner sprang och lekte i, som vi ivrigt traskade runt i väntan på att få öppna alla julklappar som låg utspridda runt granen, på just den där chiliröda heltäckningsmattan på hela övervåningen. Nostalgin finns kvar, t.om den där chiliröda mattan, fast nu bevarad under ett robust, vackert trägolv. Minnena finns kvar.

För & efter på altanen

←Före | Efter→

 

Hittade lite bilder från förra sommaren på vår altan. Det är lite skillnad från det att farmor & farfar bodde i huset och nu, när jag & Jack bor här. Där farmor hade sitt citronträd har vi vår lilla myshörna med den gamla gungstolen & olivträdet. Glasdörrarna blir alltså precis till vänster om gungstolen. 

 

←Före | Efter→

 

Som ni ser så har vi bl.a slängt ut den blåa heltäckningsmattan, under fann vi det vackra golvet i trä. Vi har också målat träpanelen vit. 

 

Bordets fina fot

 

Och bordet med de fina detaljerna har ju fått flyttat in, efter lite slipning och målning som sambon fixade. 

 

Foton: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8

 

 Som pricken över i. 

Som sagt, lite har det minsann hänt på altanen sen förra sommaren. Helt klart en av favoritplatserna i huset. En sommarkväll med tända ljus &  den ljuva utsikten över Abborrtjärn precis nedanför är svårslaget.  

När lite kan göra så mycket

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8 | Före / efter

 

Hallen har fått sig ett nytt utseénde. Vi plockar och pillar, fixar & donar så att vi känner oss mer och mer som hemma, göra detta vill vårt, oss. Lite gör mycket. Och tänk vad lite färg kan göra. 

Före och efter toalett på 2 KvM

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8

 

Lite halvtaskiga bilder (speciellt förebilderna…) Men här ser ni skillnaden iallafall, förebilderna är ju egentligen ”underbilder” eftersom jag tog dom när pappa redan hade börjat att riva ner den gamla tapeten och rustat lite. Det är inte lätt att fota ett rum på 2KvM kan jag lova, ett vidvinkelobjektiv står nu högt uppe på min önskelista!

De är ett bra team mamma och pappa, mamma planerar och pappa utför, haha.