Inbäddade fjäderdamer

Egentligen skulle jag ägna denna måndag till jobb och städ. Det har varit lite dåligt på båda fronterna nu under långledigheten, så jag tänkte att nu är det väl dags att få lite gjort. Men så fick jag syn på hönsgården genom tvättstugefönstret, hur inbäddat och mysigt det var med all denna snö som lagt sig på varje liten nätruta och träregel. Så på med storstövlarna och släng med kameran, detta lär förevigats innan plusgraderna visar sig igen!

Våra fjuniga vänner tittar alltid ut så fort vi rör oss på gården. Nog för att det var en liten stund senare än vanligt idag (inga snödyrkare direkt) men nog kommer de alltid. Himla mysigt sällskap.

Och de fortsätter leverera, trots denna vinter och kyla. På två dagar har vi plockat 10 ägg, från våra sammanlagt 5 damer i hönshuset.

Senare nu på kvällen fick vi gå ut för att skotta av lite av den snö som lagt sig på taket av hönsgården. Termometern börjar närma sig nollgradigt och nätet började bli tungt. Jag hoppas att det slår om under natten igen, måtte vintern få stanna nu när den äntligen blivit ordentlig.

Det blev ingen städning idag, när jag väl var ute ville jag inte gå in igen. Hann iallafall med en del jobb nu på kvällen. Jag vill bara passa på att njuta utomhus varje minut just nu. Allt är så mjukt och vackert utomhus. Allra härligast är det nästan att gå ut på gården nu på kvällstid, när det är alldeles dovt av all mjuk snö och knäpptyst, det är mörkt men ändå ljust, tack vare snön.

Imorgon lovas det strålande sol, så det blir nog inte mycket till städ här hemma då heller. Äsch, vad gör väl det när det hunnit bli mörkt (dammråttorna kamouflerar sig bra i mörker) när man väl kommer in från en heldag utomhus?

Gratis glassar för fegisar

 

Minelles fjuniga vänner. Låter som en barnbok men är vår vardag. Finns ingen som är lyckligare än Minelle för våra hönapönor. För någon vecka sedan fick Milton och Minelle en varsin träkyckling (att hänga i riset) av sin farmor. Vem tror ni Minelle springer till direkt, för att visa upp sin nya fina kyckling? Jadå, hönapönan. Jagar den där stackars förvirrade hönan med en träkyckling, haha.

 

”Titta pippin, titta!”

 

Och vem är det hon springer in till för att bjuda på glass (extra delikat i tyg, direkt från MiniGråbo) Jadå, hönapönan.

 

”Nam nam pippin!”

 

 

Nä, ingen pippi var särskilt sugen på glass. Fegisarna sprang in i hönshuset.

 

 

Efter lite glasscafé tog vi årets första lunch på altanen. Alltså det pirrar i hela kroppen när jag tänker på att det här är startskottet på en (förhoppningsvis) låååång tid av värme, sol, grönska och vardagslyx. För mig maxar kreativiteten när vi går mot dessa ljusa tider.

 

 

Barnen jublade när gungan kom fram på altanen igen. Jag smög fram den när de var mitt uppe i leken, hann sätta mig med kaffekoppen och njuta i 5 min… då fick barnen syn på den och jag hamnade istället i en korgstol, vid bordet. haha. Men då kunde jag måla mig en ny månad till kalendern i kontoret. 

 

 

Tadaaa! 

 

 

Bullet journaling – i sin allra enḱlaste form. Älskar den här gröna kalkfärgen på kontoret. Hade en skvätt färg kvar över så jag har fortsatt och målat ytterligare en vägg här hemma. Det är tur att det är tid för uteprojekten nu, annars kanske jag hunnit måla om hela insidan grön, haha. 

 

 

 

 

”Nummer 4, en träkola med vaniljsmak”

Idag har Milton gett oss femstjärnig service i glasskiosken. Vi (jag, papsen Jack & Minelle) satt i de små trädgårdsmöblerna, Milton tog beställning av oss och ropade sedan ut ett nummer 

”Nummer 68, en muffins med jordgubbar” 

Ja det var här det, ropade någon av oss tillbaka och viftade högt med handen i luften. 

Så såg han nämligen att de gjorde på mormors glasscafé när vi var där för några veckor sedan. 

Sen fick ju även han ta sig en liten gottebit emellanåt. Kan ju inte jobba på tom mage liksom.

Inte mycket att klaga på här inte. Sol, fint sällskap och lite plastjordgubbar på det. 

Och Nells fick sig ”en specialbakad klubba med smultronsmak” av brorsan. Han vet vad hon vill ha.

Sen gjorde vi ett försök till att släppa ut Tuppen Ture och hans chicks på grönbete, men de är små fegisar. Vi gör så ibland att vi öppnar dörren till hönsgården och låter de få gå ut på gräset under uppsikt, för att få picka lite gröngräs, men
just idag var de lite tillbakadragna och vågade bara ta en snabbsväng ur den trygga zonen. Kanske för att en liten trollunge skrämde dem lite med sin närvaro. Trollungen som fascineras av varenda djur hon ser. Spelar ingen roll om det är en ko eller
en näbbmus, bara det är ett djur så pekar hon, ropar däää, tittt, dää (översättning där, titta där!!) och blir alldeles till sig.  

Dääää! Tittt titt däää! Så färgrann och fin han är Ture Pontare. 

Efter promenad med nya vagnen som Minelle fick i helgen (kombinerad löpvagn/cykelvagn) så gick vi hem för att lägga köttet på grillen. Milton hoppade på fyrhjulingen och gjorde några varv i banan på gården. 

Gården har nämligen förvandlats till tävlingsbana med bildäck och hjulspår i gräsmattan. Tror han gjort femtioelva varv bara idag. Så himla duktig på att ta det lugnt i kurvorna (puh! Mamman blir gråhårig) och planera körningen. Lite hjulspår i mattan
och lite kantsnaggade rosbuskar kan jag leva med.

Juli, mitt-i-sommarn-dagar och sommarlovsledigt tillsammans ♡

Sörjande hönor & glada grisar

Mars och måndag. Det känns oväntat enkelt med måndag idag, även fast vi var tvugna att skicka papsi till jobbet idag efter en hel ledig sportlovsvecka tillsammans. Vi har en hel del att se fram emot denna veckan och vi startade den mysigt i förmiddags
med lek på Miltons rum. Fick ett härligt mejl imorse också, gällande bloggen som jag kommer prata mer om längre fram, ska bli så roligt! 

Ni minns vårt tråkiga dödsfall strax innan lovet?. Nu ska vi få två nya kompisar som vi ska hämta hem till helgen. Det är både fascinerande och otroligt ledsamt att
se hur mycket våra två hönor Tilde och Judit har sörjt sen deras kompis försvann, de har varit alldeles nedstämda och letat. Trodde inte att hönor kunde känna på det viset men det förklarade uppfödaren som vi ska köpa de nya hos att så funkar
hönor tydligen, när de är i en liten grupp, någon fattas hos de. Därför tror och hoppas vi att två nya vänner kommer muntra upp dem lite! 

De sötaste små leksaksgrisarna jag sett! Älskar hur Milton leker med de och berättar att han ska ”stänga in dem för natten”, ”ge dem mat” och ”städa lite åt dem” tror nog att han snappat upp ett och annat från våra rutiner med djuren här
hemma.  

Ha en fin start på veckan!

Ber till bacill-gudarna

Igår tog jag och barnen sportlov och vid ett-tiden går även papsi på ett efterlängtat lov! Jag ber till bacill-gudarna att vi får vara friska allihopa, hela denna vecka som vi har ledigt tillsammans. 

Tyvärr startade lovet med en bortgång inom familjen, en av ”Twins-hönorna” låg alldeles stilla igåreftermiddag och det visade sig att hon hade dött. Det är konstigt hur en luden
liten fågel kan bli sån stor del av familjen och inte minst för kompisarna i hönsgåden som fundersamt gick runt och kacklandes letade efter hönan igår. Nu är det endast två hönor, Judith och Tilde kvar i gården, och tuppen Ture såklart,
får se om de får en ny kompis till våren. 

Älskar ljuset som eftermiddagarna börjar bjussa på nu, att det inte längre blir kvällen vid 15. Minelles rum tror jag har det behagligaste ljuset av alla rum i hemmet, gillar att fota därinne. 

Fina ballerinalampan som pryder Nells fönster.