En fin påskhelg och ett överfullt skafferi…

Vi inledde påsken på skärtorsdagen med att skjutsa Milton till grannbyn för livets första riktiga påskdisco som vi (efter att vi så länge tog oss en promenad i skogen) senare plockade upp som en stolt dans-stopp-vinnare med påskägget viftande högt, som var den stora vinsten.

På långfredagen var det dags för den årliga MC-paraden genom vår stad och på kvällen lite käk och Masked singer med barnens mormor & morfar.

På självaste påskafton började färden mot månaders lager med godis….

Att Milton målat påskbrev sen februari gav verkligen utdelning vill jag lova. Ni ser korgen vi hade med oss? Den räckte inte till. Tur att vi byggde stort hörnskafferi, för nu har vi godis i månader framåt.

I år har jag riktigt längtat efter påskmaten! Så middagen hos svärisarna senare på påskafton satt fint vill jag lova, efter att vi åkt runt på kvastarna i grannskapet.

Vi avslutade själva påskhelgen med den årliga skattjakten. Kanske var det just det Milton längtade allra mest efter. Redan efter skolan på torsdagen försäkrade han sig att det skulle bli av

Du målar väl en såndär fin karta åt oss även i år mamma? Där vi ska leta efter något gott, eller roligt.

Det värmer i mammahjärtat lite extra. Att de där små sakerna faktiskt sätter sig på minnet och blir en del av traditionerna. Självklart hade jag redan målat en skattkarta som låg redo för 2 små skattletare.

Påsklilja kommer med sol och trygghet

Dags för gula klockor som ger hopp om våren och varmare tider i sikte. Påsk. För min del känns det verkligen så, påskliljor är ett tecken på våren och ett startskott för säsong trädgård. Påskris tar mig direkt tillbaka till barndom, traditioner och trygghet. Hur man tillbringade timmar med kritorna för att samla på sig nog med påskbrev för att kunna fylla korgen med godis.

Påsken ligger alltid i den tiden på året då allt börjar vakna till liv. Att börjar bli härligt. Snön töar sakta bort, takdropp och värmande sol, längre dagar som blir ljusare och ljusare. Krafsar man undan de bruna löven som föll ner i rabatten i höstas så kan man hitta både påskliljor och krokusar som armbågar sig upp, för att ta del av de där allra första, värmande solstrålarna.

Jag vill ha den där färgklicken även inne. Blandat på detta vis med påskfjädrar från våra alldeles egna fjädervänner i hönsgården. För det där härligt gula och hela känslan som påskliljor för med sig är både uppiggande, tryggt och vackert. Tänk att en växt kan väcka så mycket känslor.

Påskpyssel

Nu går vi all in på påsk här hemma! Det blir inte jättemycket påskpynt men mer och mer blir det med åren. Det allra bästa hemmapysslat. Något jag tänkte visa här inne idag! Jag & barnen plockade fram pappersleran och gjorde lite pynt till påskriset!

Först kavlade vi ut leran till en tunn deg. Lade sedan på en virkad spetsduk över degen, kavlade den på plats och drog sen försiktigt bort den, för att få det fina spetsmönstret i degen.

Sen letade vi fram pepparkaksformarna, tryckte ut ett hjärta och använde ett sugrör för att få till ett litet hål i hjärtat, perfekt att trä ett natursnöre (eller annat valfritt band/snöre) för upphängning.

Själva texten stämplade vi ut med bokstavsstansar (finns bla att köpa här hos Slöjd-detaljer) funkar även fint med stämplar.

Kul att skriva ett personlig citat till gå-bort-presenten.

Sen fick de torka till ordentligt under natten. Barnen fick även måla några hjärtan med lite akrylfärg dagen därpå. Riktigt fina och personliga presenter att ge bort.

Visst blev de väl gulliga i påskriset? Mönstret från spetsduken gör så mycket och är så enkelt!

Dammat av radarparet

”Aj aj aj, tutelicku!” Varje gång vi går in eller ut så sticker Minelle in sin lilla finger i tuppens näbb och skäller på honom – vänligt men bestämt, att han minsann inte får bita henne på det viset.

Det är såklart radarparet i plåt som fått damma av vingarna och komma ut från kattvinden, för att inta plats på verandans trapp igen.

När jag häromdagen stod på stegen för att sätta upp den nya snickarglädjen sprang Milton i skogen strax bredvid, fram och tillbaka, släpade på pinne efter pinne…

Mamma, jag har plockat påskris åt dig, det kan vi ha på trappen…

Ja men självklart älskling, det blir ju perfekt i den gamla zink-kanna!

Så det var bara upp i vindsgarderoben, armbåga sig fram bland tomtar, ljusstakar och annat krimskrams, för att tillslut hitta den stora kartongen märkt ”påsk”.

Ett gäng fjädrar och plåtparet fick jag med mig denna omgång. Milton ordnade upp riset och Minelle såg till tuppen och hönan kändes sig välkomna genom att klappa på de och hälsa flera gånger. Så nu är vi redo för påsken! nästan iallafall… Vi får samla på oss lite fler fjädrar som hönorna från vår egna hönsgård tappat för att fylla upp riset lite och sen leta fram resten av pyntet bakom tomtarna.

Minimalt teparty med lite rawr!

 

Det är något med påsken. Den kommer liksom hand i hand med våren, den bjuder på några extra lediga dagar, den ger tid för att umgås och den är ändå kravlös. 

 

För oss blev faktiskt påsken nästan som vanligt (trots den onda bacillen som han säger Milton), förutom kortare påsk-kärringsrunda (de äldre grannarna får ett extra påskbrev nästa år istället ) och inget påskbesök hos barnens gammelmormor, hon ska få en påskpresent på dörren istället ♡

På fredagmorgon började vi dagen med äggjakt, då hade påskharen (aka. farmor & farfar) lämnat en målad skattkarta i MiniGråbos brevlåda. Milton följde den till punkt och pricka, som ledde de fram till stora skatten precis vid grillplatsen här hemma på gården. Lördagsgodiset kirrat och klart!

 

På lördag var det dags igen, men då var det pyssel-mama herself (inte varje dag jag kallar mig det..) som ordnade äggjakt nere vid MiniGråbo. Tillsammans med äggjakts-kitet fick Milton och Minelle leta efter påskharens morötter… 

 

 

…som leddde fram till skatten. Ett påskägg fyllt med kinderägg (mina barns stora kärlek i livet) och en varsin påskpresent. Vi försöker hålla ner vårt bidrag till godiskonsumtionen på påsk för vi vet hur givmilda våra nära och kära brukar vara på den fronten, därför får de istället lite godis men också en varsin liten present. 

 

Milton älskar dessa små uppdrag. Gör mig lite extra lycklig, då jag älskar att hitta på dem. Jag har längtat hela mitt liv på att få orda skattjakter åt mina framtida barn. Nyp-i-armen-ögonblick.

 

 

Milton, Minelle och Tilda. Tre nöjda skattletare. Tilda är dockan om ni undrade. Dockan som följer med på allt som Minelle kan tänkas hitta på.

 

 

 Legoooo! Båda barnen älskar småpill. Vi köpte faktiskt denna (klicklänk) till Minelle. En chansning då vi som sagt vet att hon allra helst leker med minimala saker (hon älskar bl.a dockskåpsmöbler och brorsans smålego) och vilken fullträff! Vi får te serverad i dessa 4 mm små kopparna dagarna i ända, teparty tillsammans med ”raaaaawwr” som hon döpt odjuret till. Att själva slottet  ligger i en bärbar bok är en genialisk uppfinning. Förvaring och lek i ett. Måste vart en förälder som skapat just den legomodellen, haha. 

Katastrof bland dammtussar…

         

  

Sekunden efter att jag tog denna bilden så råkade jag stöta till skåpet och en av hararna for ner i golvet… tuuuusan också.  

 

 

 

 Så hela familjen gick på jakt efter ett har-öra.. allihopa på alla fyra i hallen. Tillslut fann vi det bland dammtussar under skåpet. Lite Karlssons klister och katastrofen var över. Skämtåsido, visst måste man få oroa sig över ett litet porslinsöra i dessa tider. Tycker att de är så charmiga detta lilla par, som barnen fick en varsin i sina påskägg från deras gammelfarmor förra påsken. 

 

 

 Det blir inte jätte mycket pynt till påsken, men några små detaljer iallafall, speciellt nu, för att skapa lite tradition och känsla för barnen. Dessa två påskägg har jag haft i mång många år och tycker lika ḿycket om de fortfarande. Vår påsk går i lite mer sparsmakade färger som ni kan se…

 

 

 Tills vår alldeles egna lilla färgbomb sätter lite extra färg på tillvaron! Hans favoritfärg är orange, allra helst på allt. Han tyckte att det var ”sååå bra att vi ska byta kaklet i köket” för han ville ju minsann ha orange kakel! (till hans stora besvikelse blev det ju dock vit pärlspont i slutändan). Men när det var dags att gå lös på påskäggen från Nell & the lion, så blev ett av äggen såklart helt i orange!

 

 

Och lila! Så fina! 

 

 

Ett litet påskris på verandan! Snart åker även Plåt-tuppen och fröken höna pöna upp på trappen också! Alltså tupp och höna i plåt, som ser nästan identiska ut som våra alldldes egna (livs levande) tupp & höna Ture & Tilde. Lovar bild på de när de kommer fram! 

Livets allra första påskfirande

Det är de allra sista timmarna av påsken 2019, annandag påsk lider mot sitt slut men här hänger ingen läpp inte. En hel veckas ledigt lov med hela familjen väntar och årets påskfirande spar jag långt in hjärtat. Lugn, kravlös
och fylld med massor av familjemys i solsken. 

Amning i kvällsol på altanen ♡

Lillans allra första påsk i livet. Den har vi hunnit tillbringa med många nära och kära, precis som man önskar att firandet ska vara. Många trygga famnar. Miltons kinderäggsamling slutade tillsist på 21. Att han fick 21 påskägg totalt nu under
helgen. Hur är det ens möjligt, haha. Det kallar jag påskfirande minsann. 

Nu sussar våra små så sött så jag och Jacki ska mysa ner, knapra på de sista godisarna i vårt påskägg och se Vem bor här? Som går på SVT. 

Hoppas att ni också haft en fin påskhelg! 

Natti! 

Årets ägg (och kanin) jakt

Påskafton och dags för årets äggjakt!

Minns ni skattjakten vi ordnade till Milton på halloween? Äggjakt på påsk och skattjakt på Halloween,
nu har vi infört traditionerna som ska fortsätta år efter år. Alla älskar skattjakt (speciellt barn) och jag råkar älska traditioner så det blir en bra match!  

Här är självaste kartan jag målade som Milton skulle följa. Simpel och med saker som Milton känner väl igen och kunde därför leta alldeles själv och på egen hand hitta skatten. 

I Minelles ägg gömde sig klämmisar och i Miltons godis. Vi köpte även en varsin påskpresent till de i form av en varsin bok, som jag slog in i söta paket i form av kaniner.

Här är han, skattletaren aka. påskhare-Batman som han bestämde att han skulle vara. På kepsen sätte han dit kaninöronen och vi målade dit lite morrhår på ansiktet. Även Minelle fick sig ett par kaninöron och liten nos med morrhår, så söta! 

DIY – Att välja bort fjädrar

 Godmorgon skärtorsdag! 

Jag & Minelle har precis kommit hem efter att ha lämnat vår lilla Spiderman på dagis idag. Ja, det var en spindelman bland alla påskkärringar och gubbar på dagis idag, men Spindelmannen måste ju också fira påsk så självklart fick han vara
det om han önskade och faktiskt värmde det lite extra i hjärtat att han glatt skuttade in på förskolan i sin dräkt efter vår konversation imorse:

– Jag vill inte vara Spiderman idag mamma (trots att han själv lagt fram dräkten igårkväll)

– Varför inte det då?

– Tänk om de inte gillar Spiderman.

– Vilka skulle inte gilla Spiderman?

– De på dagis. Tänk om de inte gillar de här (pekar på de inbyggda "musklerna" i dräkten). 

– Men du gillar väl Spiderman? Då spelar det ju ingen roll vad de andra tycker och Minelle tycker att du är tjusig i din röda fina dräkt. 

– Okej mamma, jag vill vara Spiderman, jag tycker också att han är snygg och Minelle tycker att jag är fin. 

Jag och Spindelmannen (igår i sin vanliga Milton-utstyrsel dock) påskpysslade på altanen igår eftermiddag. Vi gjorde pynt att ha i påskriset. Perfekt om man vill välja bort påskfjädrarna. 

Här är ägg som jag klippt ut i vanligt ritpapper åt Milton, som han fick färglägga. Jag klippte ut mina ägg i tidningspapper, går ju att göra i olika varianter. 

Sen vek jag äggen på mitten och limmade i varandra, med en sytråd emellan. Titta så fint Miltons ägg blev! 

Fint operfekta, som hempysslat ska vara. Här är de ägg som jag pysslade ihop av tidningspapper. 

Vi gjorde tre ägg var, men Milton tyckte att det var kul att snurra med äggen på fingret, så vi får väl se om det blir något pynt i riset ändå, men påsken har ju precis börjat, vi hinner pyssla hela påskhelgen!

Påsk, på ett ungefär…

Egentligen har jag ingen aning om vilket datum påsken börjar i år. Sådär härligt ”mammalivet-med-lördag-varje-dag-vilsen”. När man jobbar har man stenkoll på hur många veckor, timmar och sekunder det är kvar till påsklovet. Nu äger jag inte ens en kalender.

Att påsken infaller sent iår har jag förstått och att det är ungefär 2 veckor kvar, 

”pappa har lovat att vi ska åka till Leo på påsklovet om två veckor” 

…har jag hört de senste 3 dagarna från Milton, Leos lekland, så där har jag lite vägledning. Milton är min kalender. 

Hur som helst så börjar jag pynta nu och vart börjar påsken om inte hos hönsen? Så i år fick ägg-kransarna pryda hönsgårn, när vi har en alldeles egen. 

Och våra alldeles egna, livs levande påskpynt, året runt. De lever livet nu när solen skiner om dagarna och snön är borta. Som kossor på grönbete varje morgon man öppnar upp hönshuset, man får öppna luckan och kliva snabbt åt sidan för de ploppar
ut en efter en, haha.