Björnbrunt i blåbärsskogen

I betalt samarbete med Boråstapeter och tapethandeln.se

Ibland kan en möbel sätta tonen för ett helt rum. Tapeter och detaljer handplockas utefter hur det lirar till just den möbeln. Precis så är det i barnens gemensamma sovrum som fått sig en rejäl makeover och ett helt nytt lekfullt och mysigt ombonat rum, tack vare de nya tapeterna från tapethandeln.se och Boråstapeter.

Ser ni sekretären med de böjda, vackra benen, aka. pusselplatsen aka. legobyggstationen aka. konstnärsplatsen. Den möbeln är hjärtat av rummet. Och matchningen med den vackra tapeten ”Nocturne” (Boråstapeter) från tapethandeln.se blev en fullträff. Jag älskar hur rummet fick liv men ändå ett lugn, med mjuka färg- och materialval.

Såhär såg moodboarden/idéskissen ut, ett kollage jag knåpade ihop för att ha något att gå efter/rikta mig mot när jag tapetserade och inredde. Ganska likt slutresultat, visst?

Visst gör sig de bruna och träfärgade detaljerna vackert till – vad jag tycker tapeten associerar till: en blåbärsskog.

Träd och björnbrunt i blåbärsskogen.

Men hörni, ska vi ta oss en lite närmare titt in i vår egenbyggd våningssäng?….

Där har jag nämligen valt att även tapetsera taket! Alltså wow vilket enkelt sätt att göra en enorm förändring. Från ett tråkigt vitt tak (och tråkiga ribbor i den under sängen) till en riktigt mysig, lekfull koj-känsla. Att somna där till det mysiga skenet av den hängande ljusslingan, ja det kan ju ha hänt en och annan gång vid kvällsnattningen om man säger så, hihi.

Har man svårt att sova kan man alltid titta upp och räkna bär, eller blad.

…och även lite exotiska kompisar bor i skogen. Tallrikshyllan i trä som Milton själv fyndade på loppis för att ha i deras nytapetserade rum, blev perfekt bokhylla.

Ååååh, blommor! det känns ju som att vi är i ett annat rum nu mamma, så fint!

En otroligt tacksam reaktion från 4åringen här hemma.

Beställer man tapeter, färg (ni vet väl om att Tapethandeln har ett av marknadens bredaste sortiment och säljer bl.a även linoljefärg? världens bästa och drygaste färg tycker jag), golv, inredning eller mattor från tapethandeln.se så får man hem det väldigt snabbt eftersom de alltid har snabba leveranser när man beställer från deras webbutik. Perfekt om man är en otålig, kreativ själ som mig och vill sätta igång med ett projekt direkt när man får känsla och inspiration till det.

Man kan tro att jag även inrett rummet efter hund, Lovsson passar perfekt in i barnrummet även han, haha. Men han är min älskade trogna kamrat som följer mig vart jag än går, oavsett om det är högt uppe på en trappstege, vinglande med en tapetvåd, eller när jag banar väg med kamerastativet bland en hög av leksaker, för att fotografera produktbilder.

Har du frågor om kulörer, material eller produkter så finns kunnig hjälp hos tapethandeln.se och vill man frossa i inspiration så är mitt tips att följa de på instagram. Är du på jakt efter saker till renovering så rekommenderar jag att kika in där i första hand, de har så mycket fint i sortimentet.

Jag är så nöjd med makeovern i barnens rum, det känns kul att kunna göra rummet lite mysigare och roligare för barnen, men att mamman fortfarande får behålla det vackert, haha, den bästa kombon om ni frågar mig!

Det väldoftande, jätteprojektet

Så har hon vart framme med penseln igen, jajamen! Som jag älskar de där färgburkarna med överblivna småskvättar på hyllan ute i snickerboa, för när man får ett kreativt infall så behöver man inte vänta en sekund.

Gammelsponten, som min farmor och farfar satte dit för många många år sedan har fått sig en ny, varm, beige, väldoftande kulör.

Hörnet bredvid kökssoffan, i tre olika kostymer under åren. Alla vackra, men den allra bästa kombon landade vi i till vänster, om ni frågar mig. Jag har länge funderat på att måla om pärlsponten, eftersom jag tyckte att det gråa blev lite kallt, mot den grönblommiga tapeten. Varför jag backat så länge är för att just i detta rum finns det många meter pärlspont, plus några inmålade möbler dessutom, ett storprojekt med andra ord. Men så kom det, kreativa infallet och vips! så sprider den ljuva doften av linoljefärg över hela nedvåningen här hemma. Några meter pärlspont är kvar att måla på andra sidan rummet, men för att citera den kloke Skalman ”skynda, är bland det fulaste ordet jag vet”.

Den beiga kulören NCS-kod: 2611-Y08R

Kök för kurragömma och nostalgi / Före & Efter

Minns ni mitt tidigare inlägg jag skrev för någon vecka sedan? Om att vi renoverat vårt hem till vårt, men ändå bevarat mycket nostalgi, minnen och själ i huset. Jag fann några fler bilder från när min farmor och farfar bodde här, som jag tycker visar det väldigt bra. Köket är desamma, samma bakbord som farmor alltid knådade och mjölade vid, på det årliga pepparkaksbaket, det lilla ”kryphålet” under diskbänken som var perfekta gömstället för kurragömma går fortfarande utmärkt att klämma in sig i.

Samma kök, men med ny prägel, vår prägel.

Köksstommen är precis den samma som min farmor och farfar satte in någongång på 70-talet, i massivt trä, även beslagen är desamma. Vi har målat om köket i den ljuva, lena, gröna nyansen. Kaklet har bytts ut mot pärlspont och golvet till ett klassiskt skurgolv. Vi gallrade några några skåp längst in i hörnet och byggde hörnskafferi (ytterligare ett prima ställe för kurragömma, tjohej!)

Vi är faktiskt lite malliga över att lyckas balansera renoveringarna på detta sätt, att skapa ett ”nytt rum” men använda väldigt mycket av det vi redan har, ett genomgående mål i alla våra renoveringar här i Villa Gråbo. Nostalgin, ekonomin och miljön är nog mallig även den.

Nostalgin i minnena… och under trägolvet

Ibland kan jag finula och fundera på om vi var lite för snabba med att renovera här hemma. Renoverade vi bort nostalgin? Känslan av farmor och farfar, som bodde här innan. Men så snubblade jag över dessa bilder. De är fotade precis innan vi flyttade in, när jag och Jack strosade runt, fantiserade och drömde om hur vi skulle inreda när vi bara några veckor senare skulle få tillträde.

Nostalgin finns kvar, det är så tydligt samma hus fortfarande, men nu vårt hem. Jag hade inte trivts lika bra om vi inte gjort dessa förändringar på hemmet som vi gjort, det hade liksom legat och skavt, eftersom det tidigare inte var vår stil alls. Men en underbar känsla att ha dessa bilder bevarade, både för att kunna se förändringen vi gjort och för att titta tillbaka och bli lite varm i magen av nostalgi.

Tänk att det är vårt hem. Tänk att vi fick tillfälle att ta över min farmor och farfars hus, det huset. Ett helt hus och gård att rå om.

Fortfarande ett nyp-i-armen-moment i livet.

Tänk att det gått flera generationer i den trappen. Att min pappa kom springandes nerför den trappen varje morgon som barn, efter en natts sömn i det rum som nu tillhör min son. Den trapp som jag, min bror och mina kusiner sprang och lekte i, som vi ivrigt traskade runt i väntan på att få öppna alla julklappar som låg utspridda runt granen, på just den där chiliröda heltäckningsmattan på hela övervåningen. Nostalgin finns kvar, t.om den där chiliröda mattan, fast nu bevarad under ett robust, vackert trägolv. Minnena finns kvar.

När det kommer till socker, då ska ni se att det är jag som tar täten…

Ser ni hörnet på soffan där? Det är mitt, Jack och Loves favorithörn, vi armbågas varje kväll ungefär runt 21-tiden, för att få just den platsen, allra längst in i hörnet. Barnen har än så länge inte riktigt förstått vilken fantastisk plätt det är, så de tar lika glatt en plats upp o ner på golvet eller ibland tar de sig t.om. friheten att sitta på bordet. Vart ni vill, bara inte hörnan (skämt o sido).

Men varje vecka, på fredags och lördagskvällarna blivit man påmind om det stora bekymret med just den platsen. När popcornen, chokladen, Cola zeron och djungelvrålen plockas fram så sitter man plötsligt alldeles för långt från soffbordet. Aaaaalldeles för långt och alldeles för beige soffa för att ha det stående i soffan. Och vem orkar göra sig besväret att träna magmusklerna och samtidigt lämna sin uppvärmda plats varje gång man vill kasta in ett nytt popcorn i munnen? nä, ni ser då inte mig göra det iallafall (skämt o sido igen, med en viss sanning…)

Med det världsstora bekymret föddes idén ”snackshyllan” som nu fått ta plats i hörnet. Den blev inte bara oerhört praktiskt, utan även makalöst läcker, i sina frästa kanter och kurviga konsoler, visst?

När det kommer till min kärlek för popcorn och choklad så kan jag titulera mig som världsmästare på problemlösning

Praktiskt och snyggt är helt klart bland topp tre i enastående kombinationer.

Kostade oss dessutom 0:- eftersom Jack fräste till en snygg kant på en överbliven planka och jag målade om konsolerna som blev över från vårt hyllbygge i sovrummet. Och färgen, även den ”överbliven” från vår köksrenovering.

Så ja, nu vässas armbågarna ytterligare, favoritplatsen 2.0 har aldrig varit mer eftertraktad, haha.

DIY – Platsbyggt, gammaldags, skafferi med fönster

Inlägget innehåller Affiliate länkar

Varning för ett snäpp skrävleri, men oj vad jag älskar vårt gröna, platsbyggda, gammaldags hörnskafferi. I så många år drömde jag om just det, men vi fick klura inte bara en, två eller tre gånger på hur vi skulle få till det i vårt långsmala kök.

Kan vid första anblick se litet ut, men det visar sig rymma både mjöl, kryddor, hundmat och godis i mängder. Till och med kurragömmande-barn (och vuxna). Hyllplanken är gjorda av överblivna golvplank i furu och träkonsoler. Prydda med hyllspets. Lampan är lilla bebis-Miltons gamla fönsterlampa som prydde hans fönster i sin babyblå nyans, när den lilla bebisen växte sig till en skolkille ville han byta ut den och mamman var snabb med att återbruka den med lite sprayfärg och istället låta den bli den perfekta skafferilampan i sin vackra tygklädda sladd.

Den höga tröskeln var min kära mans idé och det är en av de detaljer jag gillar allra mest med skafferiet. Att man liksom får kliva in i skafferiet, känns mer trovärdigt gammaldags då tycker jag. Utrymmet på golvet är guldvärt, så många potatissäckar, pepparkaksburkar och saftflaskor som ryms där.

Glasburkar är perfekt att fylla med torrvaror och det blir så snyggt. Jag har under flera år samlat på mig ärvda och loppade glasburkar och flaskor. Jag har använt mig av dymoettiketter för att enkelt märka upp burkarna.

Här är några bilder från vårt bygge. Vi mätte upp och provade oss fram till rätt storlek med hjälp av eltejp på golvet (bild 1 & 3) Det var på så sätt även lättare att se hur vi skulle få till den lilla (men ack så viktiga) vinkeln snyggt. Vinkeln var viktig, för att det inte bara skulle kännas som ett klumpigt, fyrkantigt skåp vi ställt dit. På bild två har vi reglat upp och satt in det lilla fönstret (överljus) som tidigare satt i vårt gamla dass. Fönstret kom fram som en otroligt tjusig detalj när resten av skafferiets utsida blev grönt, visst?

Vill du se mer av skafferiet så finns ett inlägg här, innan det bäddades in i antikgrönt. Undrar du över något så lämna en liten kommentar, så svarar jag så snart jag kan.

Tips på passande glasburkar för skafferi finns hos Cervera här och här (Klickbara affiliate länkar)

Det stora inlägget om Punschverandan

Året 2023 har precis startat och jag tänkte börja med att göra ett stort inlägg om vårt största byggprojekt under året vi precis placerat i minnesasken, året 2022.

I somras påbörjade vi ett efterlängtat drömprojekt – Punschveranda. Ända sen vi flyttade in så har vi pratat om att hålla span efter passande fönster att använda för att glasa in och isolera vår nuvarande altan (som tidigare hade skjutdörrar och fönsterpartier i glas men med passformen sisodär). Punschverandan är verkligen vår lyckolott för i somras lyckades vi springa på ett parti träfönster med spröjs och ett par rejäla pardörrar i massivt trä, lokalt snickrade på ett litet snickeri i Mora för en oförskämt rimlig peng.

Så vad var det att vänta på? Fram med hammare och spik, dags att snickra!

Det snickrades dag som natt (med undantag för lite sommarlovspåhitt med barnen). Jag älskar när vi har gemensamma hem och hus-projekt tillsammans, det är bland det mysigaste nånsin, att få slå våra kloka huvuden ihop och rusta långt in på natten efter att barnen lagt sig. På bilden ovan var vi halvvägs igenom montering av fönster. Ni ser där fönstren sitter längst in till höger? där satt det tidigare en skjutdörr, men vi reglade istället upp en vägg och satte in fönstren. Vi ville endast ha en central öppning fram på punschverandan, för att kunna möblera med både matsalsbord och soffa på insidan.

När samtliga fönster var på plats var det dags för isolering av golv – underifrån. Eftersom man aldrig vet vad allt fyll (sand och sten som legat där i över 25 år) kan innehålla och med en man som haft öppna sår ständigt i princip i 2 år (sviter efter operationer) så var det rymddräkt, munskydd och skyddsglasögon på som gällde! Efter 18 skottkärror fyll bortskyfflat och isolering på plats så var det helt klart värt ett litet glädjeskutt.

En syn och lyckad kombo jag längtar efter att få se till sommaren igen, blommande rosor och spröjsade fönster. Jag har målat varenda fönster, både in och utsida med en liten liten pensel, fasligt pillrigt på en hög nivå, men så värt det. Mysigt gröna på utsidan och fräscht vita på insidan.

Älskade kissemiss, ser ni den nyfikna, mitt i byggkaoset? Minns så väl i somras när jag och Jack ägnade en hel dag till att snickra ihop just denna vägg och vi båda lade märke till att Clara hela tiden låg väldigt still, precis i buskarna intill oss, i skuggan. Magkänslan sa att något var tokigt, vilket visade sig sen stämma helt rätt. Det blev paus i bygget för veterinärbesök och vi fick åka hem utan vår älskade katt. Hela familjen vart alldeles sorgset låga i flera dagar efter och bygget fick stå still några dagar, för att vi istället hittade på lite plåstra-om-sorgen-uppmuntrande-utflykt med barnen.

Tur vi fick låna en annan liten fyrbent kompis (mina föräldrars fralla Lexi) då och då under sommaren, som kunde agera byggherre, eller (herrinna?) ett otroligt mysigt sällskap att snubbla över och gosa med. I slutet av sommaren kom de vackra pardörrarna på plats, de allra sista plankorna målades och snickarglädjen kom på plats. Vi såg målet framför oss!

Ända in på sena hösten tillbringade vi varje middag och ledig minut inne på punschen. I slutet av sommaren tog även en ny pälsklädd vän plats i Villa Gråbo, vår alldeles egna lilla vovvsing Love kom och förgyllde vår vardag. Även han förälskad i punschen, som ni kan se. Speciellt utsikten.

Att isolera och byta tak är sista lilla pusselbiten för att vi ska kunna vistas där även vintertid, men det hanns inte med under hösten 2022. När vi nu till nyårsafton skrev vår årliga tradition, en lista på saker vi önskar uppleva eller göra under kommande år skrev Milton en punkt: Ha filmmys i punschverandan. Resten av familjen skrev under på den punkten, vi längtar efter att få flytta in en soffgrupp och mysa där tillsammans med popcorn, en film och sömntrötta barn i knät. Så min och Jacks prioriterade punkt under 2023 blir att fixa taket på punschen. Jag tänker därför att det blir en fortsättning på detta inlägg, med bilder och beskrivning på insidan av bygget, när det står helt färdigt.

Efter regn kommer…. hemtrevnad

Titta, de där regntrista höstdagarna jag skulle ägna åt att måla resulterade i ett grönt kök och betydligt mycket mer hemtrevnad än innan om ni frågar mig. Det är ju något med färg, som gör att saker ser lite mer genomarbetat, personligt och mysigt ut, tycker jag. Och att just grön är en av favoriterna vet vi ju sen innan.

Före och Efter

Vi hade kvar tapet av vitsippeängen som vi klädde väggarna med i vardagsrummet förra hösten. Färgerna stämde så fint överens med köket och vi är ju så ofantligt nöjda med vardagsrummet efter att vi renoverade där, så vi bestämde oss för att smacka upp resten av vitsipporna även i köket. Tyckte det blev fint att rummen som gränsar till varandra fick en slags samhörighet fast det också är helt separata rum.

Nu badar vi i vita klockor

Inlägget är i samarbete med Tapethandeln.se & Sandberg wallpaper

Harmoni. Egentligen skulle det räcka att skriva det ordet. För exakt den känslan infinner sig i hela kroppen när man kliver in i barnens läs & lek-rum numera. En ny tapet har kommit upp och hela rummet ändrade karaktär. Tänk vad man kan trolla med lite tapet och lim.

Jag har klätt väggarna med tapeten ”Liljekonvalj spring green” från Sandberg wallpaper. Ett hav av liljekonvaljer! Tapeten kan ni köpa hos tapethandeln.se, där man också kan frossa i både färg, golv, verktyg och allt annat man kan önska för att skapa harmoni hemma.

Drar man med fingrarna på väggen så känner man blommornas kanter, en känsla av hantverk och välgjort.

Kan vi prata om hur bra tapeten gifter sig med pärlsponten? Åh.

Oj mamma, den är ju jättefin!

…utbrast Milton när han kom in efter snöskottning och fick se de första tapetvåderna ta plats på väggen. Kan inte annat än hålla med honom! Desto fler våder som kom upp, desto mer förälskad blev jag. Både i tapeten och i hela rummet.

Vi hänger här väldigt mycket, trots att det är på nedervåningen av huset vi egentligen har alla rum som används dagligen (som kök, vardagsrum, tvättstuga mm). Det lär ju inte bli mindre timmar spenderade här nu, om man säger så.

Detta rum har helt klart bästa utsikten (över sjön) och ljuset är magiskt (sol från morgon till sen eftermiddag) och nu också – ett blomhav, kan nog vara så att det kvalificerat sig till mitt absoluta favoritrum nu. Vi funderar på att bygga säng i sovalkoven (där schäslongen står idag) samt en platsbyggd bokhylla med inbyggd bänk vid fönstret, för att kunna maximera utsiktskikandet därifrån.

Den är allt bra mysig läshörnan där, med böckerna bara en armlängd bort. Den gamla skolbänken är perfekt lego-byggar-bänk.

Jag är så nöjd med de vackra vita klockorna på väggen. Spana in på tapethandeln.se & Sandberg Wallpapers instagram, där kan man bada i inspiration. Planera in någon rolig renovering i mars, i väntan på våren, kanske göra som jag – att se till att det blommar inomhus, innan våren vaknat till utomhus.

Platsbyggt gammaldags skafferi – med potatis!

Nu har jag äntligen samlat ihop lite bilder från kökets makeover i höstas. Vi blev ju inte bara med ny köksfläkt (stans snyggaste) utan byggde även vårt efterlängtade platsbyggda skafferi, självklart i gammaldags stil.

Först fick vi rensa det skafferi som stod där innan (bild längre ner i inlägget). Vi tog bort ett högt skåp och ett lägre för att få hörnet helt tomt. Tidigare hade vi en köksfläkt som satt fast i kryddhyllan ovanför spisen, den rök den med. Sen blev vi visst utan köksfläkt i nästan en vecka.

Man kan tänka sig att den veckan innebar sallad, men icke! Varför inte steka hamburgare? Pannkakor och fiskpinnar? Ett perfekt tillfälle utan fläkt, tyckte min man. Matoset låg som dimman på en fuktig äng en septembermorgon här hemma.

När vi hittat ut från dimman efter en veckas matos så kom äntligen leveransen av köksfläkten. Som ett smycke i sig i köket. Älskar stängerna på sidan.

Sen började bygget av skafferiet, eller ja, nästan. Först klädde vi väggarna (som skulle bli skafferiets bakre vägg) med pärlspont och lade trägolv på den plätt där tidigare stått skåp, SEN började bygget! Många sena kvällar när barnen lagt sig drog vi fram såg och spik. Stommen växte fram, fönster kom på plats, väggar kläddes in, lister mättes och kom på plats.

Sen var det dags för hyllor! Träkonsoler och trähyllor (av de överblivna golvplanken). När vi var på julmarknad i Nora fann jag hyllbård i spets på deras byggnadsvårdsbutik, blev perfekt!

Äntligen fick de makaronfyllda glasburkarna komma till sin rätt.

Denna vinkeln är så viktig och fönstret såklart. Utan de skulle det nog kännas mer som att ett fyrkantigt pärlspontsklädd rymdskepp. För att det inte skulle bli klumpigt behövdes lite detaljer och detaljer gör så mycket.

Så fann jag de finaste lilla vinter-pyntet till lillfönstret.

Ska vi kalla dessa lite ”behind the scenes bilder”? Ja det gör vi! Här är dörren, som från början kommer från ett gammal köksskåp som stod där vi har vårt kylskåp nu. Som sedan hamnade i tvättstugan, men som nu skulle kasseras, men dörren tog vi tillvara på. Perfekt eftersom den är i samma stil som resten av köksstommen.

En mobilbild fångad en sen lördagkväll när äntligen fönstret kom på plats, ett stort delmål på hela skafferi-resan.

Tänk er fiskpinnar, hamburgare och osande pannkakor. Japp = dimma! Här hade vi använt eltejp på golvet för att lättare mäta ut och se vart stommen skulle bli bra.

Och en före-bild, alltså det vänstra hörnet som fått en makeover. Före-bilden är inte kattskit alls, men resultatet blev desto bättre! Det nya platsbyggda skafferiet är inte så stor till ytan men oj vad det sväljer så enormt mycket!

Prisa gudarna, vi får plats med määääängder av potatis i nya skafferiet, till sommaren kan vi utöka potatislandet!