Dammat av radarparet

”Aj aj aj, tutelicku!” Varje gång vi går in eller ut så sticker Minelle in sin lilla finger i tuppens näbb och skäller på honom – vänligt men bestämt, att han minsann inte får bita henne på det viset.

Det är såklart radarparet i plåt som fått damma av vingarna och komma ut från kattvinden, för att inta plats på verandans trapp igen.

När jag häromdagen stod på stegen för att sätta upp den nya snickarglädjen sprang Milton i skogen strax bredvid, fram och tillbaka, släpade på pinne efter pinne…

Mamma, jag har plockat påskris åt dig, det kan vi ha på trappen…

Ja men självklart älskling, det blir ju perfekt i den gamla zink-kanna!

Så det var bara upp i vindsgarderoben, armbåga sig fram bland tomtar, ljusstakar och annat krimskrams, för att tillslut hitta den stora kartongen märkt ”påsk”.

Ett gäng fjädrar och plåtparet fick jag med mig denna omgång. Milton ordnade upp riset och Minelle såg till tuppen och hönan kändes sig välkomna genom att klappa på de och hälsa flera gånger. Så nu är vi redo för påsken! nästan iallafall… Vi får samla på oss lite fler fjädrar som hönorna från vår egna hönsgård tappat för att fylla upp riset lite och sen leta fram resten av pyntet bakom tomtarna.

En hög med solande sällskap

Men jaaaaa! Inte visste väl jag att jag längtade så efter vår, tills vi väl fick en smak av våren, i februari!! Från metersnö till takdropp och fågelkvitter över en natt, så känns det nästan! Och exakt så jag önskar! Inget snöblask där emellan, bara kritvit vinter till vårsol och torra vägbanor, över en natt!

Men jag vet, det är februari och bakslaget kan komma både en och två gånger, med snö, blask och minusgrader, men låt oss glädjas över den våren vi får, om det så är en dag eller en vecka. Och i helgen, när solen värmde på kinderna, temperaturen tillät tröja (och storstövlar, ingen vill frysa om fossingar!) så var jag snabb med att påbörja de tänka projekt vi har utomhus. Fram med färgen, här ska målas ny snickarglädje!

Att måla snickarglädje är pillrigt och kladdigt, perfekt utomhusgöra! Speciellt när solen påskyndar torkprocessen.

Så snart vi sticker ut våra näsor på gården så tittar hönorna ut från hönshuset. De älskar när det är rörelse utomhus och de älskar sol. Så brist på sällskap i arbetet var det knappast, i en hög på hörnet, där solen värmde och med full kontroll på vad jag pysslade med, där höll de mig sällskap till sista penseldraget.

Det är något (antagligen några) lager kvar att måla på snickarglädjen, men jag var nyfiken på hur det skulle bli att se ut och höll upp de på plats och jag tror det blir kanon!

A moment left for evil plans

~inlägget innehåller en reklamlänk~

 

Mitt i småbarnsåren så får man ibland den där kvarten, halvtimmen eller i dagens fall, den heeeela timmen, bara för sig själv. Pappa på jobb, den ena busungen på badäventyr med kusinerna och den andra sussande i vagnen. 

 

 

I vanliga fall springer man till diskhögen, tvätthögen eller leksaksberget mitt på golvet och umgås med det ett tag men idag tog jag tillfälle för något helt annat, en tidning och några böcker.  

 

 

Jag kokade även ihop en massa idéer som behövde antecknas med basta. Så är det med en kreativ hjärna ständigt på högvarv, dyker en vettig idé upp så lär den skrivas ner. 

 

 

Verandan är guld en varm julidag som denna. Vi har funderat många gånger på att glasa in den men så kommer dessa dagar, då man njuter av de ljumma vindarna som svalkar så skönt i skuggan. 

 

 

Sen vaknade skruttan och konstigt nog hinner man ju längta efter de där små högljudda krabaterna på den där knappa timmen. Så bläddrandet i böckerna fortsatte, fast med sällskap nu istället. Här bläddrar vi i den väldigt inpirerande inredningsboken
av Leila Lindholm, den hittar ni här, om ni också vill inspireras. 

 

 

…Det vore visserligen spröjsade öppningsbara fönster, så de ljumma vindarna fortfarande vore välkomna. Underbart, visst? Någongång så.

MiniGråbo har blivit med altan

Godkväll vänner, innan vi tar kvällen så låt mig få visa vad min kära man pysslade med ikväll, medans han brottades med knotten. Han skruvade upp staketet som vi målade klart tidigare under dagen och tittaaaa så fint det blev!

Ni får ursäkta den lite ledsna blomman, den har blivit bortglömd mitt i bygget. Men har ni sett så sött, det lilla snickarglädje-prydda staketet. Det är en exakt miniatyr av räcket vi har på vår veranda. 

Här kommer många glassar avnjutas och många tidningar bli lästa. På insidan av staketet, i hörnet av altanen ska en liten grill få ta plats, så får barnen bjuda oss på "grillat" också.

Kaffe & kaka

(Inlägget innehåller reklamlänkar)

 

Idag blev jag sugen på första koppen kaffe på över….1,5 snart 2 år sedan. Anledningen var för att det lurade en choklad-kladdig-kaka i frysen och ett gäng svenska jordgubbar som frestade på köksbänken. Kombon kaffe och choklad är en fullpott. 

 

 

Jag gjorde det högtidligt genom en skön stund på trappen, bredvid pellisarna och i svalkande skugga. Behöver jag säga att den koppen smakade bra fint?

 

Jag bär en blommig klänning i trikå, skulle kunna bo i den, så mjuk och skön. Här hittar ni trikåklänning (H&M)

 

Någon ”kaffetant” är dumt att kalla mig, eftersom jag klarat mig alldeles ypperligt i 2 år utan en enda kopp, men nu när skruttan börjat amma mindre och hennes mage blivit tåligare (hon fick magknip när jag drack kaffe och sedan ammade) så kan jag lyxa med kaffe och kaka då och då. 

 

 

Favoriassietten som jag köpte i den lokala inredningsbutiken i stan för flera år sedan, från Greengate, här hittar ni en liknande från märket Villeroy & Boch serien Gray pearl eller denna ljuvliga (så fin, vill ha heeeela serien hemma!) från Mio, serien Ester. 

 

 

Som Håkan bråkan säger i Sunes sommar ”slutt”, och gott vare. 

Skrytblomman och 8 nya kompisar

 

Har ni sett min nya headerbild på bloggen, och min skrytiga pelargon som jag posar lite kaxig med (jag vet att du läser detta älskling, ska inte ta på mig all cred för dina gröna fingrar och kärlek till pelargonerna, vet att du också ligger bakom många kannor vatten och mycket kärlek 😉 . På morsdag igår fick jag bland annat 8st nya pelargoner. Herregud, det är nu jag blivit den där mormorn som plockar torra blomblad på fritiden och bygger hyllor i källaren för att kunna vinterförvara alla blommor. 

 

Men så är det på landet. Ett lanthem ska ha många pellisar. 

 

Hursom, jag älskar den ny bilden. Den utstrålar mitt hem, min borg. 

 

 

En kort vecka väntar oss, med fredag redan på onsdag, underbart! Och lever man som oss, med ena benet in i skolvärlden så är det nu nedräkningen börjar, på riktigt!  Snart går familjen Rosö på sommarlov tillsammans, tjohooo!

 

 

 

 

Några borrhål senare & en värmande brasa

Valborgsmässoafton. Den brasan vi kommer att fira in våren med ikväll är den i grillen. Det vankas grillpremiär! 

Jag minns iskalla valborgskvällar med snöhögar kvar och trots det skulle man envisas med att vara barbent och vårjackan på, tur man blivit vuxen nu och kan gosa hemma i långbyxor istället, haha. Tänk att ikväll bjuder valborg på ljummen sommarkväll och sent
häng på alten, försommar! 

Altanen har dessutom blivit med snickarglädje. Likadant som är på verandan, balkongen och på MiniGråbo. 

Nu passar altanen bättre ihop med resten av huset och miljön. Innan har den kännts så fyrkantig och lite för modern. Tänk vad lite borrhål, sågade spetsar och målarfärg kan göra. 

”Några” borrhål…

Vill man vara fin får borren lida pin! 

Hoppas att ni får en trevlig valborg med eller utan vårjackan på! 

Husdrömmar

Igår drog ääääntligen ett av mina favoritprogram igång, efter guldbaggegalor och allt annat som stått i vägen i TVtablån. Husdrömmar på SVT. Man blir så galet inspirerad, även fast 99% av husen är såna som man själv aldrig skulle bosätta sig själv i. Men just husdrömmen. Att de är så målmedvetna och har såna roliga idéer. 

Inte för att jag behöver mer inspiration och idéer (skojade såklart, det får man aldrig för mycket av!), för jag har så mycket idéer inför våren! Bara det blir barmark ute och solen börjar värma lite så vill jag dra igång utomhusprojekten, både på Villa Gråbo, MiniGråbo och i trädgården! 

…en av sakerna är att måla dörren på MiniGråbo, eftersom stormen Jan (visst kallade de den så?) tog med sig stora delar av målarfärgen som satt där innan.

Bjuder på en gosig bild från i somras, som är tagen på exakt samma ställe som bilden på MiniGråbo ovan, för det var ju just det mina gossar höll på med här, att bygga upp vår fina lekstuga. 

Smyger in ett luddigt nyårslöfte

Hallen när snickarglädjen kom på sin plats innan jul

Hejhopp i julefriden! Här hemma har vi verkligen gått på jullov och är alla likna dagvilsna, 

Var det onsdag idag?

Nä det är nog fredag va….? 

Idag tog vi fredagsbadet i simhallen i vanlig ordning, så nu har vi stenkoll på att det är fredag iallafall och ganska säker på att Milton kommer påminna oss om att det är lördag imorrn (lördagsgodiiiis!) 

Bloggen har blivit i skymundan under julfirande och jullov men jag har lovat mig själv att ta ett riktigt krafttag nu efter nyår, kan se det lite som ett nyårslöfte. Jag älskar att arrangera, pyssla, plocka och att få föreviga det i foton, och bloggen
är ju ett ypperligt tillfälle att få dela det och faktiskt få feedback av er som läser. Så 2019, mer fotografering och mer uppdatering i el bloggo helt enkelt!  

Jullov i Gråbo

Igår gjorde Milton sista dagen på dagis för i år och idag gick även pappsen på jullov, så nu har julefriden verkligen lagt sig i Villa Gråbo, nu ska vi tillsammans njuta av sista dagarna innan dopparedan. 

Vi började jullovet med ett tandläkarbesök, Milton gapade som ett lejon så att tandsköterskan kunde räkna alla hans tio tänder. Gjorde man det så blev det ett besök på den lokala leksaksaffären. 

Ett kvitto på karius och baktus-fria tänder och tre arbetsmaskiner rikare, bra start på ett jullov ändå! 

Visst är verandan fin i vinterskrud! Det ser lovande ut och jag hoppas, hoppas hoppas att vi får en vit jul. 

Imorrn är den enda planerade aktivitet för dagen att prova sparkföret på gården, sen får barnen styra schemat. Kanske hinns det med ett julpyssel också.